På senare tid har jag importerat en del data från Trafikverket och Lantmäteriet, eftersom båda har släppt en del data som CC0, vilket gör det möjligt att använda i OSM. Jag tänkte dela med mig av några av de erfarenheter jag har fått detta.

Trafikverket

## NVDB NVDB= Nationella VägDataBasen är Trafikverkets databas över vägnätet i Sverige. Det finns många olika fält och Trafikverket släpper inte all information fri vad jag vet. Men det som finns är ganska omfattande. Jag har endast importerat geometrin och översatt ett par attribut så att vägarna ska bli hyfsat taggade i OSM.

Först laddade jag ner alla län och sedan valde jag ut ett par intressanta filer, som jag slog ihop för hela landet. Sedan rensade jag bort (för mig) ointressanta attribut från shapefilen med QGIS. Jag har använt Vägtyp och funktionell vägklass för att gissa vilken “highway”-tagg som ska användas. Hastigheten går att använda rakt av. Dessutom har jag försökt gissa beläggning efter Vägtyp och funktionell vägklass. För de vägar i tätorter där gatunamn finns har jag importerat dessa. Allt detta har gjorts i QGIS med hjälp av Fältkalkyltorn och ett par rediga CASE-satser. Fördelen med att mappa om attributen redan i shapefilen är att när man sedan importerar denna i JOSM kan behöver man bara kopiera vägarna mellan shapefilens lager och det aktuella OSM-lagret, taggarna finns ju redan på plats, vilket sparar tid. Eftersom JOSM inte kan hantera shapefiler så bra har jag ett litet script som klipper ut det område jag är intresserad av ur filen med hela Sveriges vägnät.

Lantmäteriet

Lantmäteriet har släppt Terrängkartan i vektorform fri. Detta är ju roligt, men inte så roligt som jag hoppades på. Det är nämligen så att informationen är förenklad för att passa en viss skala och för att kartan ska renderas snyggt. Det innebär i praktiken att objekt i Terrängkartan inte alltid ligger på rätt plats jämfört med verkligheten. Detta gör det lite knepigare att importera direkt utan att korrigera positionen för varje enskilt objekt, vilket ju tar en del tid.

Var är vägen? Det skiljer upp emot 10 meter mellan NVDB och Terrängkartan.

För Terrängkartan gjorde jag ett script i Bash som (med hjälp av ogr2ogr) delar upp lager i underlager och byter taggar för att passa med OSM. Dock visade det sig att detta inte alltid var så bra, eftersom man ofta får lappa ihop saker manuellt i JOSM när man tex tar vattendrag och våtmarker från separata lager.

Djävulska multipolygoner

Skog och åkermark har jag tyckt varit svårt att importera från Terrängkartan. Anledningen är att Lantmäteriet har dessa lager som riktigt maffiga multipolygoner, som är lite för stora för att vara praktiskt hanterbara i JOSM. För mig går det fortare att bara rita av dessa områden från satellitbilder. (Se även om aktualitet nedan). Någon mer kompentent karterare kanske fixar det bättre än jag dock. Skog-lagren innehåller dock info om skogtyp (barr eller löv) vilket ju vore trevlig att kunna importera.

Tidens tand (Aktualitet)

Ett annat problem med Terrängkartan är att datat inte alltid är uppdaterat. Detta gäller nog främst på landet, men det hjälper ju inte mig som främst karterar landsbygd. På bilderna nedan visas en bild på lagret “öppen mark” ovanpå Ortofoto från 1975. Uppe till höger i bilden kan man se ett område med öppen mark som inte finns kvar på nyare bilder, som den från Google nedanför. I båda fallen kan man även se att objekten i Terrängkartan ligger något förskjutna mot verkligheten så som nämnts ovan.

Gammalt ortofoto med “Öppen mark”.

Nyare satellitbild med “Öppen mark”. Notera området uppe till höger som ej längre verkar vara öppen mark.

Möjligheter

Finns det då inget man kan använda Terrängkartan till? Jodå, det finns en del användbart. Jag har tex använt vattenlinjer, traktorväg (resten av vägarna tar jag från NVDB), kraftledningar, eljjuspår, gruvor, fornlämningar mm. Så undersök gärna datat och se vad du kan få användning av!

Guldgruvan

En riktig guldgruva för den som karterar på landsbygden är för övrigt Ekonomiska Kartan (vars upphovsrätt har gått ut). Den har namn på sjöar, gårdar, byar, torp, skogar, berg och massa annat. Visst har en hel del ändrats sedan kartan gjordes, men namnen är ofta fortfarande aktuella. Dessutom kan man använda kartan för att hitta saker som inte riktigt finns kvar, tex banvallar från nedlagda järnvägar.